Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och pÄverkan pÄ familjen Àr stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrd ska se till barnets bÀsta. Trots detta var det svÄrt att fÄ fram uppgifter om antal barn i Sverige som vÀxer upp med psykiskt sjuk förÀlder. Enligt kartlÀggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderÄriga barn.Syfte: Att fÄ kunskap om barns upplevelse av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Bakgrund: NÀr nÄgon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvÀrld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom sÄsom förÀndringar i personlighet och beteende. MÄnga av de som behandlas inom vÄrden för sin psykiska sjukdom Àr förÀldrar. PÄ grund av sjukdomen kan rollen som förÀlder bli pÄverkad negativt dÄ man inte har förmÄgan att upprÀtthÄlla det ansvar som krÀvs för att ta hand om en familj. Barnen kan dÄ riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir Ànnu viktigare att omgivningen uppmÀrksammar situationer dÀr man misstÀnker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa mÀnniskors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats pÄ fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Fem olika teman framtrÀdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, KÀnsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till förÀldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder har inneburit ett liv i utsatthet, dÀr bÄde det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fÄtt upprÀtthÄllas av barnet sjÀlvt.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppvÀxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. FrÄgestÀllningar: Hur upplevde de relationen med och kÀnslorna inför sina förÀldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och pÄ vilket sÀtt har det pÄverkat dem? Har de fÄtt stöd och i sÄ fall varifrÄn?Med hjÀlp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan kÀnna en egen skuld för förÀlderns sjukdom, att de fÄr ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Att under uppvÀxten ha en svÄrt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebÀr en stor pÄfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svÄrt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och kÀnslor kring sig sjÀlv, mamman och uppvÀxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien gÄr i linje med tidigare forskning och pekar pÄ att de relationsmÀssiga och emotionella svÄrigheter, som ibland uppstÄr i anslutning till mammans sjukdom, Àr djupgÄende och lÄngvariga.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.